God Jul från oss på Rotviks Gård.

Det blir en riktigt vit jul i år. Våra sibiriska katter trivs bäst inne. Tre dagar före dopparedan gör vi dem sällskap i kvällningen med glöggkannan på kaminen. God Jul alla som läser detta. Och ett Gott Nytt År. Nästa jul kanske ni firar här på gården?

Om 4 dagar blir det ljusare igen.

Klockan är strax tre på eftermiddagen den 17 december och det börjar redan skymma. På fredag är det vintersolståndet och då blir det ljusare igen! Snart ser det ut som på bilden, här på Rotviks Gård.

Vi bor i ett julkort.

Så mycket, så tidigt har det inte snöat sedan vi flyttade till gården. Lördag och söndag gick i snöskottningens tecken. Tack och lov för snöslungan och 4-hjulingen med plogblad! Allt blir så mycket ljusare och tystare när snön ligger tjock och mjuk. Vilken kontrast mot sommaren, när hästarna brukar beta här.

Här gick den gamla vägen fram till Torpet redan för hundra år sedan. Undrar om dom hade lika mycket snö då, i början av december?

På andra sidan gården, bakom Storstugan, tittar en hjort upp när jag pulsar fram i snön. I natt åt dom sig mätta på morötter och viltfoder, som vi lagt ut vid hästarnas vindskydd i skogshagen. I strandlinjen bakom gjuter vintersolen guld i vassen.

Längst ut på udden vid Öringesjön ligger redan isen. På andra sidan sjön tornar Nackareservatet upp sig i solig vinterdräkt.

När jag pulsar åt andra hållet i halvmeterdjup snö ser jag Storstugan mellan tallarna.

Jag följer ridstigen längs sjön tillbaka och passerar Storstugan nedanför slänten.

När jag klättrar upp för slänten mot Orangeriet möter jag denna syn. Jämför med bilden i inlägget "Att bygga ett Orangeri" från den 6 december: Samma byggnad, samma vinkel men en annan tid. Istapparna beror på att vi hade 25 grader varmt i Orangeriet under Julmarknaden.

Jag passerar Hönshuset och Ladan och följer spåret efter snöslungan mot Torpet, där promenaden började. I morse var hela Tyresö nersläckt på grund av strömavbrott (Vattenfall skyller på snön). Då var det inte helt fel att kunna koka morgonfikat på vedspisen.

Att bygga ett Orangeri.

Vi ville ha ett växthus på gården. Ett riktigt rejält växthus i trä - inte i aluminium och inte i för klent virke. Vi ville att det skulle vara stort och dessutom att det skulle kunna hålla plusgrader hela året, dvs snarare ett Orangeri än ett vanligt växthus med enkelglas. Vi hittade ingenting som ens kom i närheten på marknaden, så vi bestämde oss för att rita och bygga det själva. Allt började med en grop i gräsmattan.

Snören spändes upp för att markera byggnadens exakt läge; ett vinkelbygge på ca 30 kvadratmeter. Tre saker avgjorde placeringen på gården: Först och främst ett läge med så mycket sol som möjligt, från tidig morgon till sen kväll, men samtidigt med naturlig skuggning av träden runt om. Vi ville också att den nya byggnaden skulle ge en fin gårdsbildning - att den både ramade in och skärmade av gården mot omgivningen. Slutligen ville vi utnyttja vatten- och avloppsrören som gick i marken från Bastuhuset till Storstugan (De blå rören på bilden).

En riktig utmaning för en amatörbonde.

Det visade sig att naturen var på vår sida: Gropen lade en berghäll i dagen, som sluttade fint ner mot den igenvuxna delen av Öringesjön. Jord och lera byttes mot dränerande lager av stenkross, grus och sand, i den ordningen, upp till nivån 1/2 meter under den omgivande gräsmattan. Sedan byggdes gjutformen för den betongmur som teglet skulle muras på.

Det färdiga fundamentet med 6 ventilationshål. Nu börjar man få en känsla för hur det kommer att bli. I den korta "flygeln" är fundamentet för den blå kaminen redan gjutet.

Nästa steg är att fylla upp med jord runt muren och snygga till omgivningen efter allt grävjobb.

Det röda, danska teglet muras sten för sten i ett klassiskt murarförband. Ett roligt men tålamodskrävande jobb med murslev, vattenpass och riktsnören. Det får inte bli för snyggt, det måste synas att det är handmurat!

Så är tegelmuren klar, med dörrhålet och urtaget för kaminens rökrör på sina rätta platser. Jag har glömt (förträngt) hur många stenar det blev, men 8 grova valkar satt kvar i händerna rätt länge.

Nu börjar det arta sig! Fin marksten på en bädd av sand, både inne i växthuset och på framsidan utanför. Ovanpå muren ligger redan remsor av tjärpapp, som underlag för de första lärkträreglarna.

Valet av träslag är ett kapitel för sig. Vi ville bygga Orangeriet i ett extremt tåligt träslag, som kunde åldras naturligt utan att behöva målas eller oljas. Och det skulle vara rejält, inte något "tändstickshus", inte minst för att klara tyngden av det specialglas som senare skulle monteras in. Valet var givet; Sibirisk lärk av bästa kvalitet. För att förhindra att träet vred sig när det torkade, limmade vi hösten före bygget ihop 45x90 mm reglar två och två, till den slutliga dimensionen 90x90 mm. Sedan fick de torka över vintern. När reglarna beställdes, så beställdes också längsgående urfräsningar för glaskassetterna, beroende på var i byggnaden de olika reglarna skulle hamna. Detta resulterade i fyra olika regelprofiler:

 
Hela idén med det växthus vi ritat, var att det skulle kunna byggas som ett "mekano" där varje träregel monterades på sin rätta plats med grova vinkeljärn. På så sätt skapades en totalt stabil byggnad, med möjlighet att i framtiden kunna byta ut varje enskild regelbit (om den mot förmodan farit illa i väder och vind). 

Så var det dags för glasningen: Nu kunde alla specialbeställda glaskassetter monteras med gummitätningar direkt i de urfrästa spåren i reglarna. Kassetterna var dubbelglasade med argongas emellan, samtliga glas specialhärdade för att inte kunna gå sönder och ramla in i huset. Innerglasen var dessutom behandlade för att reflektera värmen tillbaka in i huset. Längs taknocken monterades också glaset i de 6 takfönstren, som försetts med automatisk värmestyrd öppningsfunktion.

Utvändigt täcktes varje regel, med dess infällda glaskassetter, av 90 mm breda lister i lärkträ. Samma procedur i taket som i de utvändiga väggarna. Nu var det också dags för det slutliga plåtarbetet längs taknocken,  i takvinkeln mellan "flyglarna och längs taksprången.

Färdigt! Snart ryker det ur skorstenen. Är du intresserad av kompletta ritningar? Skicka ett mail till christer@calm.se.

Julmarknad.

Två dagar före julmarknaden kom vintern till Rotvik, på beställning. Nysnö på marken och julkortsbilder vart man vänder sig. Julmarknaden till första advent har blivit en tradition på gården, med julblommor och kaffe i Orangeriet, varma brasor och grillkorv vid Bastuhuset och fullt med fina klappar i butiken och ateljén. Våra Sibiriska (!) katter gillar inte snön. Vi blir kvar i Orangeriet till långt fram på kvällen, med bäverfälld aspved sprakande i den blå kaminen. Ute är det 12 grader kallt.