Vi bor i ett julkort.

Så mycket, så tidigt har det inte snöat sedan vi flyttade till gården. Lördag och söndag gick i snöskottningens tecken. Tack och lov för snöslungan och 4-hjulingen med plogblad! Allt blir så mycket ljusare och tystare när snön ligger tjock och mjuk. Vilken kontrast mot sommaren, när hästarna brukar beta här.

Här gick den gamla vägen fram till Torpet redan för hundra år sedan. Undrar om dom hade lika mycket snö då, i början av december?

På andra sidan gården, bakom Storstugan, tittar en hjort upp när jag pulsar fram i snön. I natt åt dom sig mätta på morötter och viltfoder, som vi lagt ut vid hästarnas vindskydd i skogshagen. I strandlinjen bakom gjuter vintersolen guld i vassen.

Längst ut på udden vid Öringesjön ligger redan isen. På andra sidan sjön tornar Nackareservatet upp sig i solig vinterdräkt.

När jag pulsar åt andra hållet i halvmeterdjup snö ser jag Storstugan mellan tallarna.

Jag följer ridstigen längs sjön tillbaka och passerar Storstugan nedanför slänten.

När jag klättrar upp för slänten mot Orangeriet möter jag denna syn. Jämför med bilden i inlägget "Att bygga ett Orangeri" från den 6 december: Samma byggnad, samma vinkel men en annan tid. Istapparna beror på att vi hade 25 grader varmt i Orangeriet under Julmarknaden.

Jag passerar Hönshuset och Ladan och följer spåret efter snöslungan mot Torpet, där promenaden började. I morse var hela Tyresö nersläckt på grund av strömavbrott (Vattenfall skyller på snön). Då var det inte helt fel att kunna koka morgonfikat på vedspisen.